På promenad – en ensam sko

Igår kom Ewa ut till mig med hunden Nemo. Han och min lilla kompis Guita är väldigt goda vänner, lite som ett gammalt strävsamt par.

sko på isen

sko på isen

Vi gick ut på en härlig promenad till en liten ”sjö” – vet inte var gränsen går för att man skall kalla det sjö. Men liten är den i alla fall. Lilla sjön hade ett istäcke och på det låg det en sko!! Den måste ju ha kommit dit nyligen eftersom den låg på isen. Vem har gått därifrån i snö med bara en sko? Varför? Vad hände? Hur gick det till? Många frågor dök upp.

Vi gick runt sjön och tillbaka hem till mig, en promenad som tog en god stund och gav oss båda väldigt röda kinder.

Så när vi kom tillbaka var det kaffedags. Och nu hade vi gjort av med en hel del kalorier som genast måste ersättas. Ewa hade tagit med sig fastlagsbullar som blev en härlig kaloriersättare!

Och hundarna var trötta, uppdraget slutfört till belåtelse för alla!

Det här inlägget postades i Glimtar ur mitt liv; Kerstin, Om oss och våra tankar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s