Om Asta….

År 1969 träffade jag Lene för första gången. Vi “kände“ varandra genom en gemensam bekant som berättat om våra respektive familjer. Vi sågs på en stadbuss i Malmö och visste genast vilka vi var. Det blev en livslång vänskap. Vi kompletterade varandra och någon som kom att betyda otroligt mycket för mig var Asta, Lenes mamma och, fast det är en annan historia, alla Lenes syskon. (Idag mina “bonussystrar och bröder).

astaAsta var en sådan mamma som jag drömt om….. varm, bra på att lyssna, skrev långa brev, tog hand om familjen och hade alltid en kram till hands. Redan första sommaren tog Lene mig med till föräldrahemmet och sommarstugan på Orudden vid Ivösjön. Har man fem barn så kanske ett till inte gör så stor skillnad. Jag kände mig alltid lika välkommen och upptagen i familjen. Asta hade behållit en svag brytning på sitt danska modersmål och det hade också sin betydelse; min mormor hade tillbringat åren mellan 20 – 30 på den danska sidan sundet och skulle ha gift sig med en dansk beundrare om inte…. så jag kände mig redan besläktad.

Tyvärr gick Asta bort alldeles för tidigt men vår korrespondens och våra stunder tillsammans är för alltid bevarade i  mitt hjärterum.

Det här inlägget postades i Det var då .., Glimtar ut mitt liv; Ewa, Om oss och våra tankar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s